Projekt: Uno - bloggen
NP: Revolution Renaissance - New Era. Tolkki överraskar.
Om du av någon anledning har besökt sidan då och då för att se vad som händer så har du kanske märkt att det faktiskt har hänt saker den här gången. Nu är menyn rensad och strukturerad och kvar finns tre huvudämnen. Det kan tänkas bli fler underrubriker i framtiden, när innehållet fylls på, men vi börjar så här. Jag har alltid varit en förespråkare för att inte krångla till saker i onödan …
I korthet ser det ut som följer; sidan kommer att kretsa kring tre pelare: Gemenskap, Globalt och Gränslöst. Gemenskap samlar upp lokala (skånska, svenska…) perspektiv på mångkultur, integration och kulturmöten. Globalt är en omskrivning för det som i dagstal kallas utrikesnyheter, det vill säga: internationella relationer, EU-frågor, miljöfrågor och annat vi delar med folk utanför Sveriges gränser. Gränslöst blir således allt däremellan med mindre politiskt fokus: biståndsarbete, resereportage och… ja, allt övrigt. Den gemensamma nämnaren blir ”magasinet för en global och gränslös gemenskap. Allt detta är föremål för ständig revideringsmöjlighet i framtiden, men det är en start.
Jag har också funderat lite kring upplägget och kommit fram till att testa följande. Jag lägger upp några väl utvalda nyheter varje vecka inom de nämnda områdena. Vilken omfattning det rör sig om är för tidigt att säga idag, men jag siktar på något varje vardag i alla fall. Dessa kommer att presenteras som notiser eller korta bakgrundsartiklar. Målet är att här ge en så neutral och enkelt formulerad bild av saken som möjligt, byggd på tillgängliga fakta. Den som sedan önskar ska kunna fördjupa sig i ämnet, skriva en mer heltäckande bakgrund till nyheten eller en personligt präglad debattartikel eller annan kortare kommentar. Förhoppningsvis med en vinkel som bryter lite mot gängse mediabild eller ger en djupare förståelse på något sätt.
Här behöver jag din hjälp! Jag sitter visserligen både på diverse kunskap och en hel del åsikter, men det är inte meningen att det här ska bli min personliga blogg. Det vore synnerligen misslyckat. Jag vill att så många som möjligt, med så olika bakgrund som möjligt ska intressera sig och engagera sig i de här frågorna. Det blir inget diskussionsforum, där man kan vräka ur sig i princip vad som helst. Jag vill ha artiklar där skribenten tänker till, vårdar språket, kan skilja på fakta och åsikter och hantera källkritik.
Som tidigare sagts: du behöver inte vara journalist. Du behöver inte ens vara en hejare på svenska (alt. engelska) språket. Den biten kan jag alltid hjälpa till med. Det kanske blir ett par extra varv med texten fram och tillbaka innan den är klar för publicering, men då har vi förhoppningsvis också fått en vinkel som inte alla andra har. Ett första exempel på hur jag har tänkt det ligger uppe nu. Det är en bakgrundsartikel, med vidhängande debattinlägg från undertecknad, gällande folkpartiets integrationsförslag, som går att hitta under Gemenskap. Sidans första artikel! Applåder, fyrverkerier och visslingar!
Slutligen har jag lagt upp en sida med information om annonsering och sponsring. Även här börjar vi i liten skala (jag har ambitioner om att detta ska bli riktigt stort, tvivla inte på det, men jag är en blygsam och realistiskt lagd man). Alla bidrag är alltså välkomna. Vill du bara byta länkar/banners är det en nog så god start. Vill du vara gästskribent, ambassadör, partner… kanon! Skicka ett mail så hittar vi en gemensam form för detta! Tycker du att projektet redan nu låter så vansinnigt vettigt att du vill annonsera eller ge ett ekonomiskt bidrag – jag bugar och bockar! I det här tidiga skedet bestämmer du vad du anser det vara värt.
Jag ska återigen förtydliga att jag gör det här som en hobby, om man nu alls kan tala om arbete och fritid som frilansskribent, men det är klart att jag kan avsätta mer tid till projektet om det kan ge någon krona i utbyte till blöjor, mat och hyra. Någon tanke på att det ska gå att leva på detta har jag förstås inte och får jag på något sätt igen det jag själv har satsat är det mer än nog. Första prioritet om verksamheten skulle gå med vinst blir snarare att anlita frilansskribenter som kan få ett rimligt arvode för sitt jobb. Tills vidare kan jag bara erbjuda en gratis personlig språkträning i utbyte och hoppas att detta är gott nog.
Då inföll nästa problem. Hur påverkas utgivningsbeviset av att man byter webbhotell? Jag ringde upp Radio- och TV-verket. Döm om min förvåning när jag fick svar direkt och på två sekunder blev kopplad till rätt person – som dessutom också svarade direkt! Måste vara första gången detta hänt i kontakt med en myndighet. Inte nog med det, jag fick snabba, raka svar i en mycket god och tillmötesgående ton.
Dessbättre behövs det ingen ny process vid ett serverbyte, om det som i det här fallet bara rör sig om en flytt inom Norden. Men jag bör meddela RTVV. Ska fundera vidare i frågan. Det kan vara värt böket och de hundralappar jag redan betalat. Passade dessutom på att fråga om Google-annonser var tillåtna på en sida med utgivningsbevis. Kan vara ett alternativ värt att testa i alla fall, i skedet innan den egentliga annonsförsäljningen tar fart.
Jag var lite skeptisk eftersom inget ju får läggas ut på sidan utan mitt godkännande som ansvarig utgivare, medan Google-annonsers rotation inte kan påverkas i förväg. Men svaret var att det ansågs som en fristående del, undantaget från sidans redaktionella ansvar. En myndighet som således är snabb, serviceinriktad och flexibel i ett. Trodde inte det var möjligt… Hatten av för RTVV!
På skribentfronten ännu intet nytt. En handläggare jag haft kontakt med på arbetsförmedlingen i stan har dock tipsat jobbsökande om mitt projekt. Det tackar vi för! Har även varit nere på Skatteverkets kontor i stan för att fråga om arbetsgivarintyg. Fick svar på några viktiga frågor, och har en ansökan ifylld och klar på foretagsregistrering.se, så den ska skickas vid lämpligt tillfälle, när ett skribentnätverk börjar utformas. Fick också ett par broschyrer att plöja, så att arvodena kommer att betalas ut och redovisas korrekt när den stunden kommer.
Min egen artikelserie om Folkhemsrasisten tar form. Men det finns ännu ingen anledning att skynda på den, så jag tar tag i den i mån av tid. Det känns dock som en lämplig, tankeväckande och lagom kontroversiell start för sidan.
Har gjort ett par uppdateringar på sidan också. Bland annat har jag nu preciserat olika kategorier av skribenter som magasinet kommer att arbeta med. Särskilt idén att kombinera en interaktiv och nätbaserad skrivkurs, för personer med utländsk bakgrund som behöver språkträning, med att skriva artiklar för magasinet känns som ett vinnande koncept. Om detta funkar kan jag redan där göra en insats för integrationen, om än aldrig så liten, och då har jag redan vunnit hur det än går för magasinet.
Vi svenskar vill ju gärna att någon annan ska lösa integrationsproblemet. Helst ”politikerna”. Med den attityden är det inte undra på att det ser ut som det gör. Jag har bestämt mig för att bli ”någon annan”. Sen får vi se hur det går. Jag hoppas att min attityd kan räcka en bit i alla fall.
NP: Sophie Zelmani – Memory Loves You. Inte bara hårdrock. Jag är en mjukis innerst inne.
Tvekar du på om just du har något att tillföra, eller undrar om något i sidans koncept eller organisation – hör av dig, så reder jag upp frågorna efter bästa förmåga! Ska precis sätta mig och lyssna igenom Metaliums sjunde alster Incubus – Chapter Seven för första gången. Mer spännande än så blir det knappast.
Som det ser ut nu blir det fyra kategorier av skribenter. Den första gruppen kommer att fungera som en interaktiv språkkurs, där jag ger deltagarna en personlig handledning i skrivandet och för en dialog kring texterna – mot rätten att publicera det som håller måttet. Jag hoppas här kunna locka personer med invandrarbakgrund, som kan förmedla direkt kunskap om sina ursprungsländer, dess folk och problem. Den andra gruppen kommer att bestå av gästskribenter med stort intresse för de här frågorna, som vill stötta projektet med textbidrag på eget initiativ eller på förfrågan.
Den tredje gruppen blir en mer fast grupp frilansskribenter av olika bakgrund som kommer att få uppdrag och arvoderas för dessa. Den fjärde gruppen blir sedan frilansarbetare som initierar egna projekt, såsom utlands- och integrationsprojekt och som kan söka om sponsring för dessa i utbyte mot artiklar för sidan. Tonvikten kommer i inledningsskedet att ligga på de två första. Vidare utveckling av detta kommer inom kort.
Då bär det iväg till årets sista konsert, Helloween och Gamma Ray i Lund. Rätt skönt. Har blivit lite överdoserat den senaste månaden. Ändå skippade jag Motörhead i Köpenhamn i tisdags. NP: Givetvis passar jag på att lyssna in mig på Gamma Rays färska Land of the Free II. Jag förstår inte alls kopplingen till det mästerverk som är ettan, men en godkänd skiva för all del.
I övrigt har jag fortsatt att kontakta potentiella skribenter, eller kontakter som kan leda vidare till potentiella skribenter. De svaren som inkommit hittills skall väl betraktas som försiktigt positiva. Men det känns som om sidan behöver lite innehåll redan nu. Jag funderar på hur jag kan föregå med visst exempel, så att säga. Det skall erkännas att jag nog behöver uppdatera mig lite innan jag kan producera alltför djupgående analyser av världsläget. Det är ju så att i takt med att jag dedikerat mig till att fördjupa mina kunskaper inom hårdare musik, har tiden också blivit mindre att följa annat som händer i världen.
Nästa steg blir alltså att börja hänga med igen. Samtidigt som jag får börja jobba med den mer lokalt inriktade biten inom integration och mångkultur. Idén föddes trots allt i och med sverigedemokraternas framgångar i senaste valet och min samtidiga flytt till deras högborg i Skåne. Här är det skrämmande tyst… Debatten måste upp i ljuset!
Vad gäller den internationella biten kommer jag inte att kunna resa runt i världen som förr, inte den närmaste tiden i alla fall. Jag kommer inte heller som ansvarig för administration, layout, det tekniska, det redaktionella arbetet, korrektur och textrådgivning och marknadsföring inte ha så mycket tid att själv skriva när det väl börjar rulla. Därför är det av absolut nödvändighet att rätt medarbetare ansluter sig till projektet.
NP: Saxon – Going Nowhere Fast. Fantastiskt att de håller så hög klass fortfarande, efter snart 30 år. Biff sjunger fantastiskt, jämfört med många jämnåriga rockvrak och soundet är skrämmande vitalt. Titeln är väl dock inte särskilt symbolisk i det här fallet. Jag går snarare långsamt men målmedvetet framåt.
Till detta tar sedan Radio- och TV-verket 2000 kronor att handlägga ditt ärende. Det må vara en struntsumma för stora mediebolag, men för mig är mer än vad hela webbsidan kostar att driva under tre år med webbhotell och domännamn. Sen är det förstås alltid en risk att ansökan avslås, om till exempel sidans domännamn går att förväxla med någon annan sidas. Hej, välkommen till internet! Här hittar du som liten aktör inte ett ledigt domännamn som är helt unikt, motsvarar namnet på din publikation och dessutom är enkelt, lättfattligt och möjligt att komma ihåg för besökaren. Du får ta det du får… Nåja, vi får se hur det går. Ett utgivningsbevis och därmed en ansvarig utgivare är nödvändigt för att publiceringarna på sidan ska skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen och därmed inte falla under personuppgiftslagen eller andra otäcka påfund.
Annars har jag börjat jaga skribenter och övriga medarbetare och samarbetspartners mer aktivt. I första vändan blir det mestadels gamla beprövade kontakter och vänner som får en vink om vad som är på gång. Kanske du är en av dem? Jag hoppas förstås på att responsen blir att det här verkar vara ett vettigt och någorlunda genomtänkt projekt. Men som ensam ansvarig i projektet välkomnar jag all input jag kan få. Ju mer konstruktiv kritik som inkommer, desto bättre. Det är rätt svårt ibland att se saker klarsynt när man saknar reellt bollplank i vardagsarbetet. Samtidigt går det inte att förneka att det är skönt att ha full kontroll på saker och ting, från början till slut. Men hade jag kunnat välja, hade jag helst haft en partner i projektet.
NP: Uriah Heep - Demons & Wizards. En klassiker helt enkelt. Har haft ett par 70-talsdagar här nu med UH, Deep Purple, Jehtro Tull och UFO.
Det här blir någon sorts nystartskott för projektet efter lite träda under en intensiv konsertperiod och en nödvändig översyn av teodor.nu inför en stundande reklamkampanj. NP: Within Temptation - The Heart of Everything. Ett behagligt alternativ att slänga på när man sitter framåt småtimmarna och har förspelat sig på Nightwishs senaste.
Är precis hemkommen efter tre dagar i Oslo (fem med båtresan). Äntligen fick jag åka med båten som jag vinkar in från min terass åtta varje morgon och halv sju varje kväll. (Just Peal of Scandinavia gick tidigare mellan Stockholm och Åbo så jag har förvisso åkt den förut, på 90-talet). Ditresan bjöd på den mest fantastiska storm jag upplevt på öppet hav. Att höra vågorna slå hårt mot fören (där jag hade min hytt), så att det dånade och vibrerade i hela den enorma båtkroppen var en fantastisk upplevelse. Det fick mig att inse vilka enorma krafter som sänkte Estonia. Hemresan var kav lung och inte alls lika spännande. Otroligt snålt av DFDS Seaways att inte bjuda på dricka till julbuffén, förresten. Betalar man 350 kronor så kunde man åtmintone få ett glas vatten, kan jag tycka. I ren protest åt jag min mat "torr".
Däremellan hann jag se två helt unika spelningar på Nordic Fest. Band jag aldrig sett och kanske aldrig mer kommer att se. Australiensiska Mortification är inte så ofta på denna sidan jordklotet och Barren Cross finns ju egentligen inte ens längre, utan gjorden en Led Zeppelin.
Dessutom hann jag gå upp för Holmenkollen, bara för att finna Skidmuséet och hoppbacken stängda... Det tog i runda slängar fyra timmar dit från centrala Oslo. Jag kan vara lite envis ibland när jag fått något för mig. Och det lyste ju så inbjudande där uppe. Man vill ju inte vara mesig och ta tåget heller, även om det går nästan ända fram. Så i någon sorts blind besatthet vandrade jag fram i kylan och ömsom frös, ömsom svettades, utan att till synes komma en meter närmare. Men det gick till slut! Och nu får den promenaden bli en symbol för Uno, nu när allvaret drar igång igen.
Men först och viktigast är att ragga folk med invandrarbakgrund här i Helsingborg. Det är ändå där jag hoppas att ryggraden i Uno kommer att hittas. Naturligtvis är inte det geografiska något hinder för en till största delen webbaserad verksamhet, men man måste ju börja någonstans och då förefaller hemmaplan vara en bra plats.
Mitt huvud är fortfarande kvar på Ålands hav, en vecka efter Sweden Rock-kryssningen. Känns inte riktigt normalt att stapla fram i en illusion av sjögång här hemma i lägenheten, men vi får väl se när jag landar. Kryssningen var i vilket fall mycket lyckad. Så lyckat det nu kan bli när 2000 aspackade hårdrockare trängs på en finlandsbåt. Jag är imponerad av Sabbat som ställde till med ett härligt sjöslag mitt i den värsta sjögången. Detta trots att det inte gick att stå rak (ens nykter) mitt ute på golvet, utan att hålla i sig eller luta sig mot något. Blaze och Jorn gjorde också stabila insatser, även om den senare hellre gjorde covers på Thin Lizzy, Whitesnake och Deep Purple än drog fram de egna Masterplan-hängena ”Soulburn” och ”Crawling From Hell”. Destruction kändes däremot lite småtrista. Katatonia och TNT ignorerade jag högaktningsfullt.
Nu är det klart att det blir en resa till Oslo och Nordic Fest i början av november, för att se de kristna metallegenderna Mortification och Barren Cross. Blir mycket trevligt. Vore bra dock om sjögången gått ur benen innan det är dags att ge sig ut på Kattegatt och Skagerack i höststorm. Vi får se. NP: Saviour Machine – ”II”. Köpte på mig de saknade pusselbitarna i SM-samlingen förra veckan. Alldeles utmärkt avslappningsmusik i lagom dos, när man har tid att koncentrera sig – men lite enformigt i längden. Får nog bli lite Arch Enemy nu. ”Rise of the Tyrant” är en av tre kandidater till årets platta. Nigthwish - ”Dark Passion Play” och Onslaught - ”Killing Peace” är de andra. Dessa svåra beslut…
Ändelsen .eu är relativt ny och ligger i linje med ett mer gränslöst tänkande. Dock är förstås nackdelen att den också är oetablerad och kanske ger dåliga vibbar i det EU-fientliga Sverige. Det är en risk jag helt enkelt får leva med. Annars pular jag som bäst med själva sidan nu. Det är fortfarande långt ifrån avgjort vilka rubriker som egentligen ska finnas i menyn. Politik låter kanske skrämmande torrt. Jag funderar på alternativ som Internationellt, Utrikes eller kort och gott Nyheter. Kultur är å andra sidan ett väldigt vitt begrepp, inte menat att förväxlas med DN:ns kultursida, utan snarare i betydelsen Mångkultur, Interkulturella möten eller Kulturell guide. Nackdelen med att vara ensam i projektet är ju avsaknaden av någon att bolla dylika spörsmål med. Å andra sidan är det ett lätt ingrepp att ändra dessa rubriker vid behov…
En trögstartad men bra dag i övrigt. Har förutom pulandet med Uno hunnit med att lägga upp ett galleri och en ny artikel här på sidan också, postat fakturor, uppdaterat musiknyheter förstås, diskat, samt en löprunda. NP: Eurovision Song Contest 2007. Hittade dubbel-CD:n för hyggliga 49 kronor och återupplever en mycket stark årgång. Några låtar växer i studioversion (Armenien och Bosnien), andra blir klart sämre utan det visuella (Israel och Polen). Bloggen flyttar nu för övrigt in i den nya domänen, där den hör hemma.
Jag avvaktar lite till med att avslöja domännamn och webbhotell, tills alla formaliteter är avklarade. Det viktiga är nu att allt äntligen börjar rulla så sakta. Det gläder mig att det redan finns intresserade skribenter med idéer och förslag, trots att det än så länge måste vara få som är medvetna om projektet. Snart dags att sätta punkt för en produktiv dag där jag förutom ovanstående uppdaterat nyheter på Sweden Rock News, skrivit en recension av Nightwishs Dark Passion Play för MetalCovenant, fixat resan till Sweden Rock-kryssningen, skickat in min (första) playlist till Sweden Rock Magazine, hämtat och lyssnat igenom mitt senaste CDON-paket (de slog Ginza den här gången i parallellbeställningarna), anmält mig som världsförälder och tvättat. Rätt okej ändå, till slut. NP: W.A.S.P - The Crimson Idol.
Nu har jag siktet lite högre ställt än tysken i tangakalsonger (Emil heter han va?). Idén som sådan (läs mer om den här) har jag haft länge. Det är en av de där nödplanerna som gnagt i bakhuvudet, men som jag aldrig tagit mig tummen ur att genomföra. Det här ska förstås bli en nyhetsbyrå som citeras i alla de ledande medierna. En startsida för alla med intresse i internationella frågor. En renässans för den seriösa nyhetsrapporteringen. Nåväl, de målen måste man ha om man vill lyckas. Till att börja med blir det mer eller mindre ett hobbyprojekt som kan landa var som helst mellan ett bra försök och succé.
Häromdagen slog jag på måfå upp ett bibelord som råkade bli Lukas 14:29-30: ”Eljest, om han lade grunden, men icke förmådde fullborda verket, skulle ju alla som fingo se det begynna att begabba honom och säga: ’Den mannen begynte bygga, men förmådde icke fullborda sitt verk.’”
Mer träffande kan det knappast bli. Jag har börjat bygga, i flera ettapper, men inte förmått fullborda det – än. Det har alltid funnits något att ”vänta på”. Men egentligen är det bara undanflykter. Det finns inget att förlora. Frågan är väl snarare om det finns något att vinna. Det skall inte stickas under stol med att den svaga punkten är den inte minst viktiga: finns det någon möjlighet till vinst? Att marknaden finns betvivlar jag inte, men vem har intresse av att betala?
Det där kan man fundera kring till dödagar. Enda sättet att få svar är att prova. Jag är beredd att offra min tid och en del mindre investeringar i webbhotell och domännamn. Det här är något jag verkligen brinner för – den felande länken mellan mina olika utbildningar och erfarenheter. Skulle det förbli en hobby – må så vara. Nu kör vi! Med oregelbundna mellanrum kommer jag att blogga om byggnaden av mitt torn. Mest för att det är terapi att skriva ned sina tankar. Men det kan också tänkas bli ett intressant dokument över en framtida framgångssaga.
